Därför behövs Spillkråkan

Det är väl inget konstigt att kvinnor äger skog – eller?

För mer än 20 år sedan träffades ett trettiotal kvinnliga skogsägare i Stockholm och bildade föreningen Spillkråkan. Föreningens existens och det faktum att mer än en tredjedel av Sveriges privata skogsägare är kvinnor väckte på den tiden oerhört stor uppmärksamhet.

Idag är det mindre konstigt med kvinnligt skogsägande. Spillkråkan är idag väl känd och har genom sin verksamhet under åren betytt mycket för att stötta frågan om kvinnors skogsägande.

38%

av Sveriges skogsägare är kvinnor

4,8 milj

hektar av Sveriges skog ägs av kvinnor. Läs mer

20 år

år sedan bildades Spillkråkan

125.000

kvinnor äger skog i Sverige

Redan filosofen Plinius visste ...

Den romerska författaren och naturfilosofen Plinius den äldre hävdade att Spillkråkans näbb hade Guds styrka att avvärja olycka, och fågeln är i gammal folktro intimt kopplad till fruktsamhet. Med sin helsvarta dräkt och klarröda hätta är Spillkråkan en vacker, men ganska sparsamt förekommande. hackspett i de svenska skogarna. Läs artikeln i Östersundsposten 2019.

Spillkråkan - en mytomspunnen fågel

Om man kombinerar mycket svart och lite rött så blir det en spillkråka. I artikeln om skogsbrand i förrförra Södrakontakt spekulerade Gustaf Aulén om varför spillkråkan är svart. Det kanske är för att den inte ska synas på sotsvarta brandfält och det röda på hjässan liknar glödande kol. Men spillkråkan har också sin givna plats i myternas värld. Läs hela artikeln!

Fakta om Spillkråkan

Spillkråkan bildades i samband med att Skogsvårdsstyrelsen i Stockholm bjöd in kvinnliga skogsägare till en kurs i Miljöanpassat skogsbruk.

Efter kursen, som gick av stapeln sommaren 1997, tyckte deltagarna att man borde fortsätta att träffas och lära mer om skog, skogsbruk och miljö. Några av dessa eldsjälar kom sedan att starta föreningen den 27 april 1998. Föreningen fick namnet Spillkråkan, eftersom spillkråkan (dryocopus martius) under kursen blivit symbolen för miljöinriktningen i skogsbruket.

Målen från 1998 står fast

Skogsnäringen är fortfarande långt ifrån jämställd, skogsskötseln behöver ständigt utveckla sitt miljöarbete och kvinnliga skogsägare är fortfarande i stort behov av nätverkande och kunskaper.

Målen från 1998 står fast:

  • Att stärka kvinnors inflytande inom den svenska skogsnäringen.
  • Att öka kunskap och medvetenhet om hållbart skogsbruk.
  • Att bygga kvinnliga nätverk för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte.

Fakta om kvinnors skogsbrukande

Ca 38 procent av Sveriges mer än 330.000 privata skogsägare är kvinnor – uppskattningsvis cirka 125 000. Det gör kvinnliga skogsföretagare till den enskilt största företagargruppen bland kvinnor i Sverige.

Mer än halva Sveriges yta täcks av skog, dvs drygt 22 miljoner hektar. Hälften av skogen är privatägd. Man uppskattar att kvinnliga skogsägare tillsammans äger ca 4,8 miljoner hektar skog.

Skogskvinnor i Norden
Nordiska Skogskvinner

Nordiske Skogskvinner, ett nätverk för kvinnor som äger skog, arbetar i skogen eller i skogsindustrin. Grundat med stöd från Nordiska Rådet för att öka jämställdheten inom skogssektorn.

Genom nätverkets arbete ska kvinnor i de fem nordiska länderna stärkas i arbetet att öka jämställdheten, att ta ansvar för sitt ägande av skog och öka kunskapen om skogen. Skogens betydelse diskuteras i samband med miljö, klimat, ekonomi och jämställdhet. Ägandet och brukandet innebär ett ansvar för utvecklingen av skogsbruket och en anpassning efter bestämmelser och förutsättningar för tillväxt, som på sikt ger en värdeökning av skogen och bevarad biologisk mångfald. Läs mer om Nordiske Skogskvinner!